Ont i mellangärdet

Nu kryper det i kroppen av olust. Smärtan i mellangärdet är molande och det känns dessutom som om någon lagt en snara runt testiklarna och dragit åt riktigt ordentligt.

Fotbollsfakiren var med på sjuttio- och åttiotalet när Öster var en av fotbollens dominanter med tre SM-guld och ett cupguld under loppet av fem år. Fotbollsfakiren var också med när laget för första gången ramlade ur Allsvenskan och säsongen därpå gick obesegrade genom andradivisionen. Genom åren har laget pendlat mellan att vara glädjespridare och att sprida mental förödelse bland supportrarna. Efter varje besvikelse har supportrarna knutit näven i byxfickan och tänkt att nästa match eller nästa säsong, då jävlar.

Nu med fem matcher kvar och endast tre poäng från serieledning så tänker ändå nästan alla supportrar att nu har vi nått vägs ände. Det här pisslaget kan inte gå upp. Det är för veka pojkar som varje gång det gäller något (så som att till exempel kunna ta ledningen i serien) fullständigt bryter ihop och skänker varje motståndarlag tre poäng. Frågan är om man inte skulle knoppa in bolluslingen i eget mål i slutminuterna om motståndarna i de viktiga matcherna verkar gå på 0-0 eller verkar sakna kompetens vad gäller målskjutande.

Fotbollsfakiren undrar hur många gånger man kan skriva bottennapp om ett lag under en säsong. Ofta hör man att Öster hade otur som inte fick in bollen. Eller att motståndarna hade tur som fick in bollen. Om Fotbollsfakiren ska vara brutalärlig så är det snarare tvärtom. Öster har tur när motståndarna inte lyckas trycka in bollen efter att ha dribblat av tre Österspelare. Öster har tur när det inte blir ett mål i röven efter att valfri spelare drällt med bollen, gärna som siste man. Vidare så har Öster tur när man lyckas sätta dit bollen eftersom chansen att en mittfältare ska kunna slå en passning som går till en anfallare är så ohyggligt liten så att det ofta känns mer sannolikt att damlaget ska slå herrlaget.

Med Moberg skadad saknas den ende spelaren som kan ta emot och hålla en boll i motståndarens straffområde. Med Bojent borta så saknas den ende spelaren som från mittfältsposition kan slå en passning som landar där det är tänkt, dvs hos Moberg. När dessutom Freddy Borg är skadad så försvinner den ende spelaren som vågar dra sin gubbe. I och för sig så har han ju ofta blivit berusad av att han lyckats dribbla av en motståndare och sedan gett sig fan på att han ska dribbla tills han blir av med bollen. Men någon gång skulle ju kanskle tex Moberg kunna knycka bollen av Borg och sedan trycka in den i maskorna.

De senaste åren så har Öster dessutom haft ett stort antal tränare. Gemensamt för allihop är att det jobbar enligt principen att man säger först något innan första halvlek börjar. Sedan håller man käften tills det är paus. DÅ äter man korv och pratar om att det är svårt att spela fotboll. Sedan får alla som varit dåliga chansen att revanchera sig i ca 40 minuter. DÅ byter man in två backar och tar ut en anfallare och en mittfältare trots att man ligger under. Dessutom så verkar man straffa målvakten om han skulle kasta ut bollen i matchens slutskede eller, vilket Gud förbjude, om han spelar fram bollen längs marken. Nej höjdare ska det vara. Gärna på långa killar som Petry eller som det var för många år sedan på Acke Steen. Det är killar som vinner de flesta nickduellerna mot motståndarnas fyrtorn till mittbackar.

Slutsatsen är att vid varje vinst då Öster spelat bra, så har spelarna överpresterat. Vid varje vinst där man spelat dåligt så har man haft tur och vid varje förlust eller oavgjord match så har laget normalpresterat. De som pratar om att laget underpresterar talar osanning.

Har man ingen spelidé och ingen som kan göra mål samtidigt som man gärna ger bort bollen till kotståndarna för att slippa ha ansvaret för bollen själv, ja då är det svårt att vinna den här serien. Och ska Öster gå upp så är det genom en förstapålats. En kvalmatch skulle bli som alla andra matcher där man har chansen att verkligen göra något. Östers spelare skulle vika ner sig för att vara säkra på att få vara kvar i den mer kravlösa serien som inte räknas som svensk elitfotboll.

Ändå så är Fotbollsfakiren säker på att han till helgen kommer att börja hoppas på ett mirakel igen. Kanske vinner laget mot Frölunda men då kan man ge sig fan på att laget lämnar walkover mot någon av toppkonkurrenterna i de avslutande matcherna.

Dags att bryta ihop och gå vidare. Alltid Öster? Troligtvis, men nu börjar det blåsa jävligt kallt!